Vit Herdehund.
Effie var den vita herdehunden från hundstallet som jag fick i 12-13 års åldern som jag fick upp intresset att träna hund med. Även om hennes rädsla utvecklades till grova utfall gentemot människor var det inte så mycket jag kunde göra då det var en inavlad hund som var uppväxt för kamp. Det var svårt att ta bort hennes betingning, däremot kan det ha varit medfödd rädsla, det vet jag inte. Detta var inget man kunde habituera bort.
Effie var en otrolig hund att träna, hon hade endast ögon för mig och var så sjukt lättlärd att vi var uppe på lydnad på Elitnivå, hon arbetade snabbt och effektivt med sin nos och hittade allt som jag slängde ut, hon hittade alla mina fotsteg i skogen och spårade på. Detta var en underbar arbetsmaskin som var mjuk och bra första hund. Även om hon kunde arbeta på i flera timmar varje dag kunde hon även ta det lugnt och chilla med mig hemma. Trots det så arbetade vi varje dag, och hennes glöd och passion att arbeta FÖR mig väckte intresset att fortsätta och vilja lägga ner hela min tid på hund.
Jag kämpade med hennes osäkerhet med den blev bara värre och värre. Vi gick kurser på BK och hade hjälp av privatinstruktör, trots detta hjälpte det inte. Jag började tvivla på mig själv och kontaktade hundstallet de ville väldigt gärna hjälpa, men Effie var sådan att tillslut vaktade hon mig gentemot ALLA människor, mamma fick inte komma in i lägenheten och hon kunde inte sluta. Alla människor och hundar på gatan var ett hot och hon var ständigt på för fight. Jag kände att jag inte kunde ha kvar denna osäkra hund då hon höll på att sätta sig i halsen på min dåvariga 5 åriga kusin. Dels kunde jag längre inte hålla på med henne längre och hon mådde mentalt inte bra. Vi ville avliva henne men fick inte, efter 11 månaders ägande lämnade jag tillbaka henne. Då fick jag reda på hennes bakgrund.
.
Hennes bakgrund var att hon var framavlad i ett litet hus, på ca. 30 kvm och det var totalt 15 hundar. 12 hundar vart avlivade på plats pga. grov aggressivitet. Medans hennes morbror, hon samt sin syster blev medtagna till hundstallet. Hennes syster var så osäker att hon kissade på sig hela tiden, hon gömde sig under bänkar och hade inte kunnat gå ut på 6 månader.
Givetvis ska man inte behöva veta bakgrunden på en hund för att träna den och hjälpa till. Men detta hade underlättat vid den tiden, och då kanske jag hade kunnat göra ett annat val. Tagit en annan hund. Även om jag avgudade henne och hon var otrolig samt att jag har lärt mig så mycket på henne. Kanske det hade varit bättre med en annan hund? Men då hade jag i alla fall inte haft Bizou. Som är min hållpunkt, stege och livsglädje här i livet.
Effie var en otrolig hund att träna, hon hade endast ögon för mig och var så sjukt lättlärd att vi var uppe på lydnad på Elitnivå, hon arbetade snabbt och effektivt med sin nos och hittade allt som jag slängde ut, hon hittade alla mina fotsteg i skogen och spårade på. Detta var en underbar arbetsmaskin som var mjuk och bra första hund. Även om hon kunde arbeta på i flera timmar varje dag kunde hon även ta det lugnt och chilla med mig hemma. Trots det så arbetade vi varje dag, och hennes glöd och passion att arbeta FÖR mig väckte intresset att fortsätta och vilja lägga ner hela min tid på hund.
Jag kämpade med hennes osäkerhet med den blev bara värre och värre. Vi gick kurser på BK och hade hjälp av privatinstruktör, trots detta hjälpte det inte. Jag började tvivla på mig själv och kontaktade hundstallet de ville väldigt gärna hjälpa, men Effie var sådan att tillslut vaktade hon mig gentemot ALLA människor, mamma fick inte komma in i lägenheten och hon kunde inte sluta. Alla människor och hundar på gatan var ett hot och hon var ständigt på för fight. Jag kände att jag inte kunde ha kvar denna osäkra hund då hon höll på att sätta sig i halsen på min dåvariga 5 åriga kusin. Dels kunde jag längre inte hålla på med henne längre och hon mådde mentalt inte bra. Vi ville avliva henne men fick inte, efter 11 månaders ägande lämnade jag tillbaka henne. Då fick jag reda på hennes bakgrund.
.
Hennes bakgrund var att hon var framavlad i ett litet hus, på ca. 30 kvm och det var totalt 15 hundar. 12 hundar vart avlivade på plats pga. grov aggressivitet. Medans hennes morbror, hon samt sin syster blev medtagna till hundstallet. Hennes syster var så osäker att hon kissade på sig hela tiden, hon gömde sig under bänkar och hade inte kunnat gå ut på 6 månader.
Givetvis ska man inte behöva veta bakgrunden på en hund för att träna den och hjälpa till. Men detta hade underlättat vid den tiden, och då kanske jag hade kunnat göra ett annat val. Tagit en annan hund. Även om jag avgudade henne och hon var otrolig samt att jag har lärt mig så mycket på henne. Kanske det hade varit bättre med en annan hund? Men då hade jag i alla fall inte haft Bizou. Som är min hållpunkt, stege och livsglädje här i livet.